Sengotiken

Sengotiken, fransk-burgundisk mode

Under medeltiden bestod klädmodet av tunikor. Från detta (i mitten av 1300-talet) utvecklades kläder som avslöjade kroppens konturer och tog fram skillnaden mellan könen. 

Invånarna i Belgien och Nederländerna hade ett utvecklat näringsliv och levde i stor rikedom. 

På 1400-talet gällde kostbara tyger, dyrbara smycken, gyllene klockor och bjällror. Detta var vardagskläderna. Karl den djärve dikterade modet under den tiden. 

Detaljerna var slanka och spetsiga former både på huvudbonader, kläder och skor. 

Männen fick byxor (trikåer, könet täcktes med en blygdkapsel) och skjortor, samt jackor. 

Kvinnornas klänningar blev figursydda med urringningar. Kjolen uppfanns. Kvinnorna började visa delar av sitt hår genom en genomskinlig slöja. 

Mi-parti innebar att plagget var uppdelat med ränder på tvären eller längden och med olika skärningar på sidorna. En ärm kunde vara smalare och den andra bred.